Hubble och människan slår ett nytt rekord.
Galilei var den första som tittade på en avlägsen kropp med ett teleskop. Då såg han Jupiter. En gång tyckte vi kanske att det var häftigt, men det är ingenting jämfört med det Hubble såg för tre dagar sedan.
Jag, liksom många andra, tycker att Hubbles deep field bild är helt underba. Men sen så ser man denna och undrar, hur stort är universum egentligen?!
Nu har Hubble sett den mest avlägsna galaxen någonsin. Den befinner sig hela 13.2 miljader ljusår ifrån oss! Det är 150 000 miljoner ljusår mer än vad den har sett tidigare. Och vad är det häftiga med det här tänkte ni kanske?
För det första, att ljuset från galaxen har rest i 13.2 miljarder år, vilket kan avrundas till 148789749000000000000000000 meter. Säg till om jag har missat någon nolla, det är så många så att det nästan inte går att hålla reda på dem. Ljuset har alltså rest så många meter i universum, och sedan nått oss.
För det andra, universum sägs vara ungefär 13,7 miljarder år gammal. TÄNK om vi hittar en galax som är lika gammal, eller kanske äldre? Tänk om universum är mycket äldre egentligen. Vad finns egentligen "bakom" dessa 13.7 miljarder år? 
Galaxen på bilden är en kompaxt galax med blå, heta stjärnor. Denna existerade 480 miljoner år efter Big bang! Den är dock liten, 100 sådana skulle behövas för att bli lika stor som våran galax. Men hur häftig är inte denna upptäckt egentligen?! Nu känns det som att det inte finns några gränser för vad människan kan göra.
När jag först läste om denna nyhet så sa jag till mig själv: vi är absolut inte ensamma. Det finns såååå många galaxer där ute, och varje galax har flera miljoner stjärnor. Det måste finnas en liten planet med varelser, kanske inte lik oss människor men de är endå levande. Vi kan bara inte vara ensamma. Hela universum kan inte ha skapats för oss här på jorden bara. Det måste finnas fler där ute. Vi behöver inte få det bekräftat, för det är omöjligt att få det. Om vi hittar något på planeten Mars så kommer vi självklart få en bekräftelse, men det säger bara att det finns komplexa livsformer utanför jorden. Det som man mest blir frustrerad över är vart dem befinner sig?!
Där i universum finns det fler, och vi får nog aldrig reda på det med tanke på alla avstånd. Och hittar vi någon exoplanet som är ungefär lika stor som jorden, så kan vi inte säga att det finns liv där. Allt vi gör bygger på teorier, inget annat. Människans största hinder är nog avståndet mellan varje stjärna. 4.2 ljusår ligger den närmaste stjärnan, och nu har vi hittat en galax som är 13.2 miljarder år gammal! Vi tittar alltså 13.2 miljarder ljusår bakåt i tiden. Vem vet vad som har hänt med galaxen vid det här laget, för det går ju inte att se det än....
HÄR hittar ni mer information.
Johannes
"4.2 miljoner ljusår ligger den närmaste stjärnan"
Riktigt så illa är det inte! Snare 4,2 (4,37) ljusår. Fast det är en bra sträcka ändå...
För övrigt håller jag med! Det är fantastiskt, fantastiskt stort och övermäktigt... Att hitta avlägset liv är nog rätt svår, fast inom några (kanske många) så är det med största sannolikhet möjligt att hitta planeter som kan innehålla liv, sen är det bara att försöka upptäcka livsformerna. :)
Synd att vi inte har Carl Sagan med oss :(
Assi
*Oj, ledsen. Jag menade så klart 4.2 ljusår. Tack för att du påpekade det! ;)
Ja, visst är det så! *
13:10:58
Emil
Vem är det som har auktoritet att nämna stjärnor? t.ex: I stellarium så finns det ett oräkneligt antal sådana. Skulle ju vara rätt coolt att få döpa en liksom :)
btw, Följer du SpaceRip på youtube?
00:27:36
Assi
* Hej Emil!
Det är faktiskt en bra fråga. Oftast är det upptäckaren som namnger en himlakropp, men NASA har kartlagt nästan allt som finns där ute. Om man upptäcker en stjärna har man väldigt tur, för dem befinner sig väldigt långt bort och det krävs bra teleskop osv. Jag hade gärna velat döpa en*
20:58:24
Hans Bengtsson
Officiella benämningar av himlakroppar är det Internationella Astronomiska Unionen (IAU) som har hand dom. Här kan ni se riktlinjerna:
http://www.iau.org/public/naming/
När det gäller småplaneter, så får upptäckaren föreslå ett namn - som sedan ska godkännas av IAU. Men upptäckaren har bara ett enda försök, om namnet underkänns av IAU så får man inte en andra chans. Namngivning av småplaneter utdelas också ibland som pris i olika tävlingar, just nu t.ex. i en skribenttävling om astronomi på svenska Wikipedia.
Nya kometer döps av IAU efter upptäckarens/upptäckarnas namn. Det kan man ju säga är den ultimata möjligheten att få sitt namn på stjärnhimlen.
Sedan kan förstås även namn som inte officiellt är sanktionerade av IAU få spridning både bland allmänheten och inom fackkretsar. Exempelvis används namnet "Persson's star" i artiklar i ytterst etablerade publikationer som Astronomical Journal. Det var Roger Persson i Göteborgs Astronomiska Klubb som upptäckte denna extremt intressanta stjärna, vilken sedan studerades både med rymdteleskop och från jordbundna observatorier som på Hawaii.
Man kan också sammanställa en egen katalog över objekt som man har upptäckt, och sedan hoppas att den får viss spridning även om den inte formellt har IAU-stämpel. Jag ser t.ex. att min katalog över 79 tidigare okända långperiodiska variabla stjärnor finns med här (den heter BnV):
http://www.aerith.net/misao/pixy/catalog.html
Supernovor är också något som amatörer upptäcker många varje år. I Sverige har vi Gregor Duszanowicz i Åkersberga, han har upptäckt åtskilliga. Dessa döps av IAU så snart supernovastatusen står klar, men där ingår inte upptäckarens namn i supernovanamnet.
Tur? Nja, det är knappast en faktor som ingår. Det handlar helt och hållet om systematiskt arbete, där man ger sannolikheten för en upptäckt tillräckligt med utrymme!
12:13:07
Alm
Börjar bli rätt långt tillbaka vi kan se, dock tycker jag det är viktigare att försöka utöka vår närvaro på planeter i närheten. Tveka inte Assi, denna planet tycker jag är ett utmärkt exempel på att det finns liv bland sjärnor & stoft.// Alm
19:00:13
Jonathan
Hej Assi
Detta handlar inte om ditt inlägg (men det är AWESOME btw) men jag funderar på att bli astronom men jag vet inte exakt vad det innebär riktigt. Jag är väldigt intresserad av rymden men jag vet inte om det är tillräckligt. Det skulle hjälpa mig så otroligt mycket om du ville maila mig mer info om vad det innebär att var astronom.
Tack så mycket
ps LTU tipsade mig om dig det är därför jag frågar dig :)
23:18:48
Robin Andersson
Hej Jonathan
Jag vill inte förstöra några av dina drömmar men jag kan berätta i alla fall att få ett yrke inom astronomi är svårt. Det är inte bara att plugga, lära sig och ta en examen och sedan tro att man får jobba för NASA/ESA eller liknande.
Många som tar en "PhD" inom astronomi relaterade ämnen jobbar tyvärr inte som det. Många sitter nu i en sits med en titel som "Computer Scientists" eller annat tekonologiskt yrke. Har även hört att de kan bli en del matematiska yrken på grund utav den höga nivån av matematik som lärs ut på sådana utbildningar.
Anledningen till att jag vet detta är på grund utav att jag har hört ungefär samma svar som jag ger dig nu utav en annan astrofysiker som du kan hitta på www.astronomycast.com
Visserligen är inte svaret givande, och låt inte mig hindra dig ifrån att plugga astronomi, för det är oerhört kul :-)!
Säger bara att möjligheten att sen få jobba inom detta ämne är liten, tyvärr.
mvh
Robin Andersson
11:24:17