Hej alla!
Kanske skriva något om hur du håller isär, eller håller ihop, vetenskap och religion? Jag har aldrig förstått hur man kan göra det utan personlighetsklyvning men du kanske är bättre på att förklara än de jag träffat tidigare.
De här raderna skrev en kompis, och nu när det är ramadan så tycker jag att det är ett utmärkt tillfälle att ta upp ämnet. Jag har skrivit lite om det tidigare, inlägget kan ni läsa
HÄR.
Som många vet så tror jag muslim och tror både på religion och vetenskap. Jag har läst koranen på svenska tidigare, och nu läser jag den på arabiska och engelska. Engelska för att det har blivit mitt modersmål nästan och att förstår vissa saker bättre på engelska. Detta är viktigt enligt mig, för är man troende så ska man veta varför man är det och vad man tror på egentligen, men även
varför man gör det. Jag har en känsla av att det finns många religiösa där ute som säger att de är muslimer (eller kristna eller judar) men är det mest för att känna sig accepterade av familjen eller vännerna. Att vara den enda ateisten bland sina troende vänner kan leda till att man blir utfryst, att vännernas föräldrar säger att man inte borde umgås med personen eftersom att hon eller han kan ha ett dåligt inflytande på en. Så borde det egentligen inte vara, för vill man vara religiös eller inte väljer man själv. Vissa har det i hjärtat, andra inte. Det viktigaste är att man gör det som är bäst för en och tänker på sin egen framtid.
Eftersom att jag har varit naturvetare och teknikintresserad i nästan hela mitt liv så har jag utvecklat en väldigt analytisk sida. Jag har en tendens av att analysera och övertänka allt in i minsta detalj, och har svårt för att släppa taget om en viss fråga bara för att jag inte hittar svaret till det. Detta är en fördel enligt mig, men ibland kan det kännas som en nackdel. Som religiös får jag höra väldigt mycket från olika personer; det var si och så, därför tror jag på det. Men varför? Vart står det, kan du visa en specifik sura som bevisar det? Jag hittar även mycket på internet, saker som bara förbluffar mig. I koranen kan jag ibland hitta saker som jag inte riktigt vill tro på. Då tycker de flesta att jag är emot min religion, vilket jag innerst inne vet att jag inte är. Hur vet jag det? Jo, för när jag hör en imam läsa ur koranen så känner jag något inombords. En känsla av trygghet nästan, men samtidigt stolthet av att vara muslim.
Internet är ett farligt redskap där vilken person som helst kan bli manipulerad på en sekund, speciellt om personen inte har en inre kritiker. Vem som helst kan sprida propaganda om ett visst ämne och det är farligt! Jag kommer ihåg när jag hittade en hemsida där det stod att det är haram att vara astronom, men även att det är haram för en kvinna att jobba. Jag blev ursinnig, mailade personerna som ägde hemsidan och frågade hur de kan sprida falska budskap. Fick tyvärr inget svar och jag förväntade mig inget heller. Att skriva saker utan att ange källan är som att hitta på något.
Aja, nu till hur det är att vara religiös och vetenskapsman. Som jag nämnde så är det svårt ibland. Jag är en astronom snart och kollar upp mot himlen nästan hela tiden. När jag var i Turkiet och kollade upp mot stjärnhimlen och såg vintergatan så frågade jag mig själv om vi verkligen är ensamma. Koranen har inte skrivit något om det vad jag vet i alla fall, så är det haram att tro att vi inte är ensamma? Vissa säger väl ja, att Allah skapade oss och inga andra. Men andra säger väl tvärtom. Frågan är då, vem har rätt?
Eftersom att det inte står något om det i koranen så slutar det med att folk drar sina egna slutsatser. Varför kan man inte vara vetenskapsman och religiös samtidigt? Blir jag astronom en dag och söker efter exopolaneter eller liv i solsystemet så motbevisar jag inte guds existens. Jag planerar inte på att göra det, för jag tror på en högre makt och att det finns en mening bakom allt vi gör. Att vi lever på jorden och har en själ som lämnar kroppen när vi dör.
Jag har haft många diskussioner om islam och har lagt ner många timmar på att fundera över vad som är rätt eller fel. Jag har använt mig av mina egna kunskaper och tillsammans med min analytiska sida kommer jag oftast fram till mina egna slutsatser. Jag läser meningar ur koranen och tänker efter, och sen kommer jag fram till ett logiskt svar som satisfierar mig.
Det händer så klart att jag lyssnar på imamer på Youtube eller på moskén här i Göteborg, men vissa svarar inte riktigt på mina frågor. De ger ibland luddiga svar som lämnar mig med fler frågor.
Samtidigt tycker jag att vetenskapen inte svarar på alla frågor. Vart kom vi ifrån egentligen? Var det big bang som startade allt? Om ja, vart kom partiklarna som startade kollisionen och utvidgade universum?
Något som jag alltid tänker på är vad en muslimsk kvinna ska ha på sig. Det jag har på mig just nu är haram enligt min religion, för jag visar för mycket av mina kvinnliga former. Men jag ser det ur en annan vinkel, har personen gud i hjärtat, gör goda gärningar och inte dömer andra, så borde kläderna eller slöjan inte spela någon roll. Har en kvinna en slöja på huvudet så tas hon automatiskt för en muslim och folk säger mashallah för att hon har den på huvudet. Men är en bra eller dålig muslim? Det kan ingen veta och det kan inte en tydbit avslöja, ibland kan slöjan vara ett kamouflage.
Så, med andra ord så kan det vara tufft att tro på något som t.ex. en imam säger utan att tveka lite. Men det är just det som gör mig till en bra muslim enligt mig. Jag måste ifrågasätta vissa påståenden eller fundera kring dem, för annars nickar jag och tror på något jag inte vet något om. Jag läser en vers ur koranen och tänker efter. Jag tror på Allah och jag tror på vetenskapen. Jag respekterar deras teorier och slutsatser, men bara om de inte försöker att motbevisa guds existens. Det ska ingen göra, och det kan ingen göra, även om du har bevis på att big bang skapade allt som finns just nu och att det finns hundra universum som är parallella. För vem vet om det inte ligger en större kraft bakom det? Ingen som helst kan svara på det! Det finns mycket som vi inte vet om och bara för att gud inte visar sig så betyder det inte att religion bara är trams. Jag tycker att man kan tro på vetenskap och religion. Det har jag gjort i hela mitt liv och det är inte har inte varit ett hinder för mig alls :)
P.s. Om någon timme ska jag till Tunisien!! Därför blir det inga inlägg framöver. Det spelar ingen stor roll, för nu när det är sommar så är det inte så många som läser bloggar d.s
Yngve