Sonden har nu åkt förbi Pluto, den s.k. dvärgplaneten. Tänk att det har tagit nära 10 år att åka hit. Snart ska den också åka förbi Kuiper bältet .ESA teamet trodde aldrig att deras första sond skulle nå hela vägen hit. Fast dom pustar inte ut än, för den har bara rest halva vägen. Några år till och dom når terminal shock.

Media följer även denna resa. Journalister intervjuar ledaren till teamet. Frågan lyder, Vad är the terminal shock?
Denna fråga har han fått flera gånger, så han vet precis vad han ska svara.

Terminal shock är något som vi tycker är väldigt spännande. Denna "bubbla" omger solen med en uppskattad avstånd på ca 80 astronomiska enheter (AU). En astronomisk enhet är 149 598 000 kilometer! Vist gör det lite ont i huvudet? Den markerar övergången där solvinden når som längst, eller nästan. Där är solvindens partiklar väldigt långsamma och kondenseras sen. Från en hastighet som var större än ljudets, har nu partiklarna bromsats och nått en mycket lägre hastighet. Som ni kanske läste i DN, så är inte den här terminalshocken helt rund. Detta upptäckte Voyager 2. Den är tillplattad på vissa ställen och utsträckt på vissa. Man tror att det beror på lokala magnetfält.
Så, för att sammanfatta det hela. Från solen blåser gas genom hela planetsystemet - solvinden. Långt ut slår den in i galaxens tunna materia. En s k chockfront där gas stoppas och förångas. Snart kommer att Heliopausen. Mer om den när vi är där.

Journalisten tackar och går därifrån, med många frågor i huvudet. Detta var väldigt intressant!
Team ledaren går tillbaka till kontroll rummet. Om några år ska vi nå Heliopausen! Själva tanken gjorde honom lycklig.


(Kom ihåg att detta är bara påhitt. Det som är i fetstil är däremot rätt ;))